torsdag 11 februari 2010

Mrr hrr

Det jobbiga är att tänka; så kan jag leva lycklig i resten av mitt liv så länge två stora delar av mitt liv aldrig möts.

Det jobbiga är att tänka; så kan jag leva lycklig i resten av mitt liv med någon annan.

Det jobbiga är att tänka; så kan jag leva lycklig i resten av mitt liv med dig.

Det jobbiga är att tänka; D

onsdag 10 februari 2010

Länge sedan

Det var länge sedan jag skrev. Ännu längre sedan jag skrev något med ett slut. Det känns bra. En fiktiv saga. Inget som rör mig.

Vetskap

Det är en rutinsak. Lika säkert som att jag går ut och går en gång om dagen, lika säker kan man vara på att du lämnar mig ensam varannan onsdag, varannan tisdag. Jag är inte säker på om det är rutin för dig eller om du väljer varje vecka vilken dag du ska vika till henne. Vilken dag som inte är min. I din fullspäckade kalender står det varje dag att du ska vara hos mig på slutet av kvällen. Varje vecka fyller du i det. Varje vecka suddar du ut ett av mina namn i den långa sträckan och skriver dit något som gym, sen föreläsning eller det värsta; egentid. Egentid. Du ville aldrig ha egentid tidigare. Och dina sena föreläsningar och gympass brukade bara leda till att jag fick gå upp och släppa in dig senare än jag brukar.

Folk växer, brukar du säga när jag ser ut att vilja nämna något. Det tänker jag inte göra hur som helst och jag frågar inte vad du menar med att folk växer. Säkert har du en bra förklaring till allt du gör. Det är därför jag inte frågar. Jag vill inte bli förvillad om att något du gör är rätt, därför står jag tyst och fördömer dig istället. En hemsk föraning om att jag kommer förlora och där någon skulle ha kallat mig negativ håller jag benhårt på realistisk.

Jag kommer inte att ge upp. Jag kommer stå här och vara irriterad, en martyr. Att förtjäna bättre än dig är inte det jag vill. Det jag vill är att ha dig och den enda som kan ge mig det är du. Vilket leder till att ditt liv blir perfekt. Jag undrar om hon vet om mig.

Baby, baby
I'm aware of where you go
Each time you leave my door
I watch you walk down the street
Knowing your other love you'll meet
But this time before you run to her
Leaving me alone and hurt
(Think it over) After I've been good to you?
(Think it over) After I've been sweet to you?


Det är väl inte det att jag inte tror att jag inte är värd bättre än dig. Det är väl mest det att jag aldrig skulle orka skaffa någon lika bra som dig. Att leta är inte något jag gör. Jag tar vad som kommer och gör det bästa av det. Jag har tänkt tankar om att jag ska leta upp någon och att du ska hitta mig där med en annan man draperad runt mig. I min egna film blir du förstörd. Jag är iskall. Och undrar om hon var värt det med en silkesstämma. Jag avbryter mig själv för att undra om någon någonsin använt något som skulle kunna kallas silkesstämma. Det spelar ingen roll morrar en röst i mitt huvud. Gör dig bara av honom! Jag har försökt viskar jag tillbaka. I mitt psyke är den första rösten starkare än min egna viskande. I verkligheten. Så vet alla vem som vinner. Jag ligger och vrider mig i min ensamma, stora säng. Jag har pyjamas på mig och sängen är alldeles för kall. Jag säger för mig själv att det inte är jag som saknar dig. Det är bara värmen jag vill ha.

Jag undrar om hon ger dig samma värme. Samma värme jag kände av dig från första början. Den som är så långt borta nu. Jag blir både förvirrad och arg över vad du gör. Varför slutar du inte med en av oss. Din relationsstatus har varit tom sedan länge, till och med innan jag visste om henne. Jag undrar om hon vet om mig.

I've known of your
Your secluded nights
I've even seen her
Maybe once or twice
But is her sweet expression
Worth more than my love and affection?
But this time before you leave my arms
And rush of to her charms
(Think it over) Haven't I been good to you?
(Think it over) Haven't I been sweet to you?


Det finns en till anledning till att jag inte lämnar dig. Du tvingade in mig i det här förhållandet från början. Jag ville egentligen inte ha något. Men du, du var snäll, snygg och gjorde ditt bästa för att vara den perfekta pojkvännen. Nu vill jag behålla dig kvar på något vis och vara likadan. Få dig att inse vad du har. Och när du förstått det igen ska jag lämna dig. Precis så som du gjorde. Jag småler vid tanken, väl medveten om att det inte kommer att hända. Skulle du sluta vara med henne skulle jag vara överlycklig. Inga fler tankar om hämnd skulle existera. Jag tänker på hennes blonda lockar och undrar om hon tycker det är spännande att du har flickvän. Att det gör henne cool, världsvan… grym? Jag vet många gånger då jag skulle ha velat vara grym men inte vågat. Jag avundas henne och undrar om hon vet att jag finns.

I've tried so hard, hard to be patient
Hoping you'd stop this infatuation
But each time you are together
I'm so afraid I'll be losing you forever


Det var väl egentligen inte en tanke. Jag visste vart hon bodde. Jag visste det för att mina välmenande vänner sagt det till mig. De trodde jag skulle först berätta för henne att jag fanns och sedan, oavsett svar, slå ner henne. Det tänkte jag inte. Istället använder jag min ovanliga, oexisterande, charm för att bli vän med en av hennes grannar. Av ren lyckoträff så har han faktiskt en av hennes nycklar för när hon är borta och han vaktar katten. Jag vet inte ens hur jag får ut honom den här informationen. På något sätt tror jag han vet. Det skulle inte vara så svårt. Vi är vänner på Facebook, han kan ha sett en del parbilder, kommit ihåg han som kommer hit ibland och slagit ihop 345 med 762 och till slut fått det till 1107. Med huvudräkning. Jag tar nyckeln medan han är på toaletten och bidar min tid som det heter. Bara tills den här tisdagen och du ser förvirrad ut när jag ler över den nyheten.

Jag tar ledigt den dagen och sätter mig utanför min väns port alldeles för tidigt på morgonen. Jag skulle lika gärna kunna sitta här även om du inte hade haft sex med min pojkvän tänker jag och försöker få mig att vara neutral. När hon går förbi låtsas jag sova och döljer mitt ansikte i håret. Och när jag hör dörren slå igen så tvingar jag mig vänta en halvtimme innan jag går en våning upp och försiktigt in i hennes lägenhet. Jag undrar om någon av dem kan föreställa sig att jag tänker gömma mig här. Hon har en garderob i hennes sovrum och jag undrar om inte Gud låter det här hända och medan jag sitter där inne och väntar försöker jag komma på om det gör att Gud älskar eller hatar mig.

Stop! In the name of love
Before you break my heart


In, ut, in, ut. Jag är chockad över aggressiviteten. Det är annorlunda från allt annat jag sett. Speciellt från allt annat jag sett dig göra. Jag hade varit överraskad nog av att du lät henne binda dig. När kniven kom fram var jag skräckslagen och jag undrade om det var för det här du övergav mig. När frågorna kom fram såg jag att du också var det.

”Min kompis såg dig med en vän häromdagen. En vän som du sagt tusen gånger bara är ett kärt ex.” Hon drar kniven över din kind, men inte så det lämnar några märken.
”Jag vet inte… vet inte vad du pratar om.” Du följer inte kniven med blicken, den är fast i hennes.
”Åh? Min kompis berättade att hon tjuvlyssnat. Uppenbarligen ville du flytta ihop med ditt kära ex. Uppenbarligen ville du att ni skulle bli mer seriösa.” Jag minns den konversationen. Alla dagar vi låtsas som att allt är som vanligt. Alla dagar då du är den perfekta pojkvännen tills du går din väg. Till henne.
”Ett skoj.” En utandning och han följer kniven istället. Från mitt gömställe ser jag alltför bra och jag återigen både välsignar och förbannar Gud.
”Titta på mig.” Kniven hamnar under ögat och du stirrar på henne. Det fick jag dig aldrig att göra. ”Är hon din flickvän?”
”Nej, nej. Bara ett kärt ex. Jag säger sådant för att hon var skräckslagen av att binda sig när vi var tillsammans.” Du är fortfarande lugn. Jag undrar om det hela inte bara är rollspel. Att ni blandar in mig i era lekar för att göra det lite mer spännande.
”Min kompis berättade också att du undrat vad hon skulle ha på sig ikväll. Vet du vilken kväll det var?” Kniven drar under hans ögon.
”Nej.” Det måste vara fake. Inte ens han skulle vara såhär lugn.
”En av otaliga kvällar du sagt att du är bortrest. En av otaliga kvällar jag legat ensam i min stora säng och trott att du var ut-om-lands. En av otaliga kvällar jag saknat dig. Älskat dig.” Kniven ligger vid hans hjärta. Hela mitt jag stannar upp. Jag tänker inte. Allt jag hör är de orden. En bit av fakta smyger sig in i mitt hjärta. Hon ljuger inte. Hon har tyckt att jag var den andra sedan, sedan den där dagen, åtminstone en månad. Hur jag vet att hon måste hata mig. En ilning av glädje sprider sig. Jag undrar inte om hon vet om jag finns.

But each time you are together
I'm so afraid I'll be losing you forever


In, ut, in, ut. Din kropp hade tusentals hål när jag staplade ur garderoben. Jag höll försiktigt fast henne och hoppades att polisen skulle komma snart. Det var svårt att förstå att jag vågade hålla fast dig. Fast det var bättre än att tänka att jag borde förbinda dig. Försöka rädda dig.

Polisen kommer och efter tusen vittnesmål så är hon bakom lås och bom. Du med. Fast nej. Du blev kremerad. Fri och utsläppt över oceanen. Eller minneslunden åtminstone. Jag är mer fri än någon av er. Jag är inte längre självvald martyr. Jag undrar inte längre om du ska lämna mig. Jag undrar inte längre över människans grymhet. Jag undrar inte längre om Gud hatar eller älskar mig.

Jag undrar inte längre om hon vet vem jag är.

onsdag 3 februari 2010

Hmm

Är oresonligt arg. Jag vill att du ska tänka på mig! Eller så vill jag bara att någon ska det. Hursomhelst så är jag arg på dig. Vilket är fel. Om jag faktiskt velat något så skulle jag hanterat det bättre. Hoppas jag. Och om du velat det hade du också gjort det.

måndag 1 februari 2010

Bättre

Jag har haft en sjukt bra dag egentligen. Förutom det underliggande behovet att smsa dig och säga hur mycket jag saknar dig. Men det är lika bra. Jag gör mitt bästa och Johanna med. Det känns fint.